heartbeats
Idag ärdet torsdag. om två timamr är dt fredag. vart tog den här veckan vägen? jag var iofs hemma tre dagar,men brukar inte tiden gå saktare när man bara går hemma? skönt iaf.. ja tkr nyss de tvar fredag! och ja har inget emot att åtminstonde de tre närmsta veckorna går lika fort.
idag åkte jag till skolan. känner mig mkt piggare, inte lika snorig och halsen är på bättringsvägen även den.
vi hade resursförst, kl nio matteprov, vilket ja får ig på,det skulle jag kunna sattsa en tusenlapp på. menmen, försökte iaf. elr nej, inte ens det. men sen satt vi iaf i datasalen en timme och sedan slutade vi kl elva! jag och rorre_shakira92 åkte till gävle. det var efterlängtat. jag har skrattat väldigt mkt idag, enda sen åtta i morse, även det var efterlängtat. när jag kom hem städade jag garderoberna och slängde ut lite kläder. känner att det börjar bli trångt, måste säga att det är enda minuset (men ett stort) med att jag flyttade ner i höstas, jag har ingen klägarderob att gå in i längre. men egen ingång och egen toa väger över såklart, trots några damputbrott på garderoberna någon gång iveckan. nej nu äre bara massa svammel. slänger upp ngra bilder , sedan ska jag ställa mig och hoppa iduschen, sedan blire nattinatti. 
ronja blev jätteglad när jag ställde mig som en tönt och skulle fotografera all snö, och sprang upp i snöhögen och ville vara med på kort. händer varje dag? efteråt var det mitt fel sen att hennes tygskor blev dyngsura. 
men sedan glömde hon snabbt sina problem när hon såg en ny snöhög.
hahHAha.. hur kan man ha så roligt undrar ni nu elr hur? jag tror svaret är att man ska vara rädd om naturen, bry sig om den och beundra den. på så sätt finner man inte bara den sanna glädjen i livet, utan den ultimata.
You can't see my heart
men jag vet att den mesta smärtan finns kvar innombords, att inte ens en tredjedel har fått kommit ut. Men det är för att den ska sitta där. för att inga ord iaf gör det förståeligt.
men ja gråter några tårar . inte för sakens skull. utan för smärtan som finns runt omkring allt den åstakommer.
men med dig behövs nästan aldrig några ord. ibland har jag hoppats att de ska ha räckt. ibland har jag inte ens brytt mig. kanske är det avståndet. men jag känner det inte längre. och egentligen harjag väl aldrig ,och kommer aldrig att göra det heller, bara det att det ibland blir det så mycket tydligare än vanligt. och detkommer på en sekund.
tårar eller inga tårar. det gör lika ont. och jag förstår inte.
min tillit finns inte ens till mig själv. jag vetinte vad jag ska göra åt saken, men jag klandrar iaf intedig för att jag inte tror. det lilla jag lyckas bygga upp till några få i min omgivning har en ironisk förmåga att försvinna lika snabbt som jag hinner blinka.
I lost my place
even the wrong words seem to rhyme
out of the doubt that fills your mind
I somehow find you and I collide
IDag har datorn och matteboken befunnit sig i köket. ihopp om att ljuset skulle pigga upp lusten att plugga lite. började tolv men har fortfarande bara klarat av ngra tal. det beror mest inte på att jag är trög i hjärnan. kmr en massa saker emellan bara. meddelanden,sms ,telefonsamtal, galna irriterande katter. söta katter, kissnödiga katter, leksugna katter, olydiga katter, bråkiga katter, snöiga katter, gnälliga katter, hungriga katter ( oj vad det låter som att jagt har många katter nu) en trött julia, en less.. ja ni fattar. tänk om min röst fanns så att jag kunde spendera lite tid vid pianot emellan åt istället. det hade hjälpt min stressade hjärna och lugnat ångesten jag har i mig en aning. ingen insperation. blä
I lost myself in me, in us.
den här jävla förkylningen kom väldigt olägligt. har vart hem ma två dagar nu. mest för att jag har föräldrar som fortfarande bestämer över mig. men också för att ja är så stressad att jag inte ens bryr mig längre. det känns som att jag håller på att tappa kontrollen.
det var längesedan jag var så här långt ifrån den människa jag står närmast som nu.
gång på gång blir jag tvungen att påminna mig själv om att det måste få vara villkorslöst.
men det hjälper mig inte komma undan känslan av att bli åtsidosatt, oprioriterad och mer olik dig än vad jag oftare tror att jag är.
jag skulle göra annorlunda. men det kommer ingen få en chans till att tro på. för jag är inte du.
nobody else but me
jag trodde jag nått min botten för den här gången,men tydligen är jag inte ens på väg upp än utan ner.
jag ska låta förkylningen göra sitt,stänga av allt annat ja känner och sen, om några dagar är det lite lättare, om en vecka eller två förhoppningsvis ännu bättre. sedan har jag några saker att se fram emot i vår. så det kommer nog. sakta med säkert.
allt har två sidor, jag rår inte för min ångest och allt runt om kring den men jag borde fortfarande sluta gnälla, världen går inte under och det finns alltid dom som har det sämre. jag får fruktansvärt dåligt samvete när jag är så här äckligt självömkande.
sätter punkt på gnället nu för den här gången. dags att publicera mitt dagsinlägg och gå och lägga mig. godnatt på er
pixie
jag som inte ens tycker om orginalartistens version. men de här, fan vilken bra cover.
Det är helg
och trots förkylningen jag verkar ha åkt på , åtminstonde är den på väg, har väldigt ont i min hals och täppt i näsan och ont i kroppen, så är det här ändå en bra helg. igår hade jag niklas cissi och johanna myskväll, med vin & shots ,bubbelbad & bastu, ansiktmasker och hårinpackningar och hela köret här hemma hos mig. mkt mysigt. dessutom ,det viktigaste av allt, cillan är ju hemma, och stannar till måndag, snacka om lyx.
jag har fått grina ur mig idag också. väldigt viktigt. jag vet att jag sagt det förr men när min lilla syster mår dåligt gör jag också det, och det hon fick vara med om idag fungerade som att trycka på en knapp för mig. när jag väl grinade gick det inte att sluta, sen var jag som spagetthi. är så glad och lättad för hennes skull så ni kan nog in förstå. nu kan jag slappna av lite för ett tag när jag vet att hon kan det, och det känns väldigt skönt.
Imorse åkte vi in till stan till tio, när vi lämnade av cillan åkte jag och pappsen på tewes och fikade ,frukost och kaffe! sedan hämtade vi upp cillen ,handlade och åkte på amore med chrille och åt ;) sen åkte vi hem och fikade mer, och jag har städat igen! ikväll sattsar vi nog på hemma kväll, var inte tänkt men just nu känns det som det absolut bästa alternativet. massa mys tror jag. slänger upp tre bilder från igår, hejsi.
blä
fyfan vad lessamt allting är.
inte ens självklara saker är som dom borde. jag mår illa
She thought you spoke things you mean
You breathe her air and you leave
You keep your mind on yourself and lie the glass on the shelf
After the heavenly speech your body throws holy heat
The angels sing when our eyes meet It wasn't a lie but it wasn't true
I just wanted to make you feel good
Just wanted you near, I wasn't prepared, I wasn't thinking of you
That you could actually love me
It never should have started
Jag är kär i Gavin degraw. hans röst och hans låtar. och det har jag varit sen jag gick i sexan,sjuan. kärlek vid första ögonkastet ;) jag kommer aldrig byta ut honom. Glass heter den här låten. från hans skiva han släppte tvåtusennio. gå in och lyssna tycker jag.
utan musik överhuvudtaget skulle jag gå under. jag lever till och för den.
Is to know me all wrong
Torsdag idag. gnällig jag vet; men den här veckan går verkligen inte fort. kanske är det för att jag längtar efter min skrutt så mkt som kommer hem imorgon.äntligen. dessutom oroar jag mig jättemkt över alla tågolyckor ,kommer inte kunna slappna av förns hon är hemma! annars, hade två lektioner idag, därför tycker jag om torsdagar. började nio, slutade elva. mammsen och jag åkte ut på ecenter och handlade leggings och smink och grädde ;) sen åkte vi på donken. lika gott trots informationen jag fick om mcdonaldsmaten tidigare idag! (A)nu har jag duschat ätit varma mackor och ska fortsätta med städningen innan ja kryper ner i sängen.
Take me on a trip
Den här veckan går väl inte riktigt lika fort va? blää. baraa onsdag. så känns det. fredagkväll (då helgen början alltså.. ;)) känns som en evighet bort. som tur är fick jag en dator av pappa i måndags, det gjorde att jag kände för att klara av den här veckan;) så nu har jag rensat min gamla på sånt jag vill ha kvar och överfört den till min nya laptop, och kastat ut min gamla dator:) känns riktigt skönt. en väldigt bra present ,bara så där endå, ibland har man det bra :D annars, hänt något spec den här veckan? nej, inte vad jag kan komma på. men idag har det varit rätt mysigt att vara i skolan iaf. kanske för att jag var kvar så sent, mysigare där på kvällarna ;) nej, nu ska jag slå mig ner framför tvn med halva min familjos. det okända på tvn. om jag tror på 'sånt' elr är en skeptiker kan vi återgå till senare.... Puss
Bellebusan
bild på min fina lilla rödtott från i höstas. <3
release me
Lördagen spenderades med linnea mamms och paps. var härligtatt få hem linnea en helg, vi drack champagne och vin, sjöng karaoke till tre på natten, åt god mat och skrattade en massa.
Söndagen var så där.
Den här veckan har gått väldans fort, har varit på intervju, myst med johannapannan i massor, varit en dag i gävle med mamma , en annan sväng till gävle med ronja. och när jag kom hem igår efter några dagars övernattning i stan hann jag bara hem och duscha äta få i mig lite kaffe och klä på mig igen, så kom danne och hälsade på i några timmar.
En bra vecka för min del med andra ord. trots att de första veckorna efter lovet har gått fortare än anat, så var det som att trycka på stoppknappen häromdagen efter att ha spolat en väldigt lång tid. jag insåg att september,november december och januari bara har flygit förbi. vart tar tiden vägen?hur kan det ha gått så fort? förstår inte. det är en massa saker jag inte förstår nuförtiden.
lämnar det så, har annat för mig. det kommer fler inlägg inom kort, ska bättra mig igen. min svacka är inte förbi, men snart. och det gör att min blogginsperation är på väg tillbaks igen. sakta men säkert ;) godnatt på er som ska sova ... ;) hejsi.
There's no time for lies, There's no time for regret
En tisdag
Inte mycket har hänt i mitt liv de senaste veckorna. eller ja, sen jullovet faktiskt, då hände det en jävla massa.
så med andra ord, har jag inte såm kt att skriva om heller. ska ta en kopp kaffe och sätta mig och plugga, har sjutit på det i flera timmar så det tar väl några till innan jag ens öppnar boken. vi får se. har iaf duschat och lagat mat och suttit vid pianot . mina bestämda sysslor för idag, så bara plugget som åtestår, konstigt va... och PH rå förstås, får ju inte glömma det viktigaste;)
imorgon väntar matte kör och sånglektion. slutar kl elva! men kommer förmodligen vara kvar ändå för jag har äckligt samhällsprov på torsdag.
hejsvisvejsi.
osnurr
ingen blogginsperation.
är inte alls konstigt, pga av att jag inte har någon insperation för någonting annat heller.
men jag behöver det här. börjar saker gå för lätt är det enda jag kan fokusera på iaf att det är någonting som är fel. det tar mer på krafterna ibland än att bara gå runt i någon jävla svacka. allting blir roligare sen när jag väl är ur den, intalar jag i af mig. det här är den värsta mellanperioden,jag tror våren kommer kännas så himla mycket lättare, för då är det snart sommar och det händer förhoppningsvis lite nya saker i mitt liv. tänker mycket på jobb till den här sommaren också. jag har ingen aning alls hur jag ska göra, det är snart dags att fatta en del beslut. men det enda jag tänker på nu är ångesten, vill inte tillbaka till hur det var förra sommaren. det jag måste fundera ut är om det hade något med jobbet att göra överhuvudtaget. ibland tror jag bara det. ibland tror jag att inte behöver vara så alls. ibland tror jag att det är lite både och. kanske sitter det mesta i från hur det kändes för flera år sedan. det är det äckligaste. nej, vilken beslutsångest jag har över allting. har ingen aning över någonting. avrundar nu, blev ett inlägg iaf, ett gnällinlägg. härligt.... hejs.
.........
hur mycket sånt här sänker den lilla orken och viljan jag ändå har. vad får jag för möjligheter och förutsättnngar och stöd.
inte ett jälva piss. handlingar är en sak. en jävligt viktig sak. men inte ens orden finns där.
jag kräks på det här. fyfan vad skönt det ska bli att bli myndig. och när jag går ur skolan, ska min ångest få släppa. helt. jag kommer känna mig odödlig, för hur jävla mycket någon än försöker tala om för en att allting är möjligt, så är det fan inte det. ditt liv är inte fullt ut Ditt, för ens du blir 18 år. så länge du inte är vuxen har du inte ett jävla dugg att säga till om. när jag går ur skolan ska jag börja våga. jag ska våga börja drömma, sätta upp mål, men framför allt ska jag våga sattsa. på mig själv. jag ska ut i världen och jag ska göra saker. för sådan överdos av söderhamn som jag fått de här åren, och kommer fortsätta få den tiden som är kvar tills jag tar studenten, räcker och blir över för en hel livstid, och det innbär också som ni kanske förstår att jag aldrig för vad som helst i världen skulle kunna flytta tillbaka hit sedan för att bilda familj. nej , sådana här dagar vill jag bara skrika och grina , sparka och slå på saker. tala om för hela världen hur jävla orättvist allting är. men det gör jag inte. för att jag inte kan. jag har varken kraft mod eller hjärta till det. tomt. det finns ingenting där. fan för den som inte tycker att man bara ska vara glad för det man har hela tiden. det är vad jag har fått lära mig.
onsdag
synd att man inte har någonting att SE fram imot. men det kanske kommer. vi får se. ska försöka jobba på det.
slutar elva imorgon. men då ska jag ta mig igenom matten och dubbelsamhällen först. men vem orka klaga över det, egentligen. jo jag kan väl det;) för även om man inte har några lektioner, kan dagen få vara evighetslång ändå,pga av att man inte har något jävla liv :D
nej, fan vad onödigt att sitta och skriva när man inte har något att skriva. om ett tag går jag och lägger mig. hejsi.
Måndag ett, 2010
så här är jag nu, pendlar varenda timme mellan det hade kunnat varit värre- man får se det positiva i allt man gnäller över ,och sen den ständiga ångesten- ingenting är kul, vad man än gör, så suger precis allting.
just nu, har jag en av mina bra timmar den här dagen, då jag uppskattar tillvaron på grund av en grym låt på min sf lista och varmt nybryggt kaffe. och jag skrattar NÄSTAn åt hur tragiskt allt är. vem säger att jag är skitzofren?...
iaf, två saker till innan jag går. eller tre
- jag saknar min cillis. fyfan vad det här kommer gå illa. har fått flera veckor med henne nu, och fem söta dagar i sthlm. nu i efterhand, känns det värre än vanligt.
- jag somnar antingen nu, eller står ut till ph. saknar, längtar efter, är i behov av. haha och detta mina vänner säger precis allt om hur roligt mitt liv är för tillfället. nästan allt i alla fall.
- tredje och sista för idag, amanda jenssen. hur pinsamt folk än tycker att det är (på grund av en rad olika anledningar) så är hon en grym människa. jag älskar henne , och en hel bunt av hennes nya låtar. svälj det bara. det var allt, hejsisvejsi
save me for a day
Take the first train that I see
Before I explode
I don't care where it takes me
Just want to go
'Cause I'm so tired of what you want me to be
Go on and miss me, honey
It doesn't matter to me
I try but I'm still nowhere, that's what I've earned.
So listen if you still care. before I burn
fyfaan
jag har ingenting att se fram emot, ingen ork. skolångest fast den inte har börjat än. härligt va?
hur ska detta sluta.
jag är för uttråkad, det vill säga mitt liv är för tråkigt, för att jag ska kunna låta bli att bry mig. och det suger
