vin snurr
något från förr
släpp taget. om sommaren. och låt hösten komma in.
har gjort det så många gånger förut.
men den här gången är jag rädd.
låt kylan krypa sig in och ta emot den som om den vore helt okej.
låt den kalla deprimerande årstid få vara mysig.
kryp upp i en famn du trivs i och sluta sakna det du inte kan få.
uppskatta det du har och sluta sukta efter mer.
kanske har tiden sin rätt, den här gången.
så låt tålamodet få stanna hos mig.
kanske kan det få göra det samma för dig.
kanske allting ordnar sig. med tiden.
för, är det så jävla fantastiskt att vi själva inte ens vågar tro det,
så kanske en dag vi får det bevisat och då,
är det värd all väntan.att få längta.
men låt väntan få vara undangömd så jag slipper den konstanta smärtan
och ge mig möjligheten att leva i nuet för att orka komma någon vart
när den kalla vintern drar sig förbi och den första varma solen når min hud
och tar sig in för att värma mitt frusna hjärta, då är den här för att stanna
känslan av att kunna andas igen.efter snön som kväver marken och känslan av frihet.
när jag är där, är allting annorlunda och världen öppnar sina varma famnar för mig igen
men dig är det långt nu. fruktansvärt skrämmande långt. just nu.
stå ut för en känsla, om inte flera än man någonsin kan ta vid, som är värd att vänta på
men tiden går. och, hitills har det gått bra
släpp taget. om sommaren. och låt hösten komma in.
har gjort det så många gånger förut.
men den här gången är jag rädd.
låt kylan krypa sig in och ta emot den som om den vore helt okej.
låt den kalla deprimerande årstid få vara mysig.
kryp upp i en famn du trivs i och sluta sakna det du inte kan få.
uppskatta det du har och sluta sukta efter mer.
kanske har tiden sin rätt, den här gången.
så låt tålamodet få stanna hos mig.
kanske kan det få göra det samma för dig.
kanske allting ordnar sig. med tiden.
för, är det så jävla fantastiskt att vi själva inte ens vågar tro det,
så kanske en dag vi får det bevisat och då,
är det värd all väntan.att få längta.
men låt väntan få vara undangömd så jag slipper den konstanta smärtan
och ge mig möjligheten att leva i nuet för att orka komma någon vart
när den kalla vintern drar sig förbi och den första varma solen når min hud
och tar sig in för att värma mitt frusna hjärta, då är den här för att stanna
känslan av att kunna andas igen.efter snön som kväver marken och känslan av frihet.
när jag är där, är allting annorlunda och världen öppnar sina varma famnar för mig igen
men dig är det långt nu. fruktansvärt skrämmande långt. just nu.
stå ut för en känsla, om inte flera än man någonsin kan ta vid, som är värd att vänta på
men tiden går. och, hitills har det gått bra
Kommentarer
Trackback
