jag älskar verkligen hösten, finns det något bättre? ibland känns det inte så.
jag njuter ialla fall, slukar ögonblick, uppfattar alla lövens nyanser, skapar minnen, andas in den friska luften och njuter av sista tiden av den innan snön lägger sig som ett kvävande täcke över allt vackert för att låta oss hålla andan i några evighetslånga månader innan solens vårstrålar tittar fram och värmer upp våra frusna kroppar. hösten gör mig deprimerad ibland, men medan den gör det så gör den mig också lycklig. hösten gör oss mysiga, och närvarande, omsorgsfulla och närhetsbehövda. vackert va ?tror jag ska bli poet... ;p

hur ofta säger jag inte att tiden rusar nu för tiden? ibland vill jag stanna upp, låta allting bli dubbelt så innerligt,även om jag kanske inte skulle klara av det.låta tiden stå still. man får inte nog av allt som händer, och det händer för fort.mitt liv är minst sagt intensivt just nu, men på ett bra sätt. allt händer samtidigt som jag inte kan förklara hur eller vad. egentligen.


Louder, louder
And we'll run for our lives
I can hardly speak I understand
Why you can't raise your voice to say

To think I might not see those eyes
Makes it so hard not to cry
And as we say our long goodbye's
I nearly do