inte än. så känns det med mycket. jag väntar. medan jag springer. ifrån både väntan beslut, tid och svar.
och jag tänker, inte än. det är inte dags. och det är en läskig tanke, att inte veta. jag slukas upp av känslor, skapar minnen bildar relationer, glömmer det som var viktigt och låter allt annat ta plats för att se ut att vara allt viktigare. tillslut vet man inte ens vad som från början var rätt. jag glömmer verkligheten då jag ständigt ger mig in i allt som är så långt ifrån allt som hänt och känts.
men jag trivs också.
jag trivs med att slippa tänka, trivs med att omslukas av händelser och människor som betyder något, får mig att skratta, få mig att uppskatta allt ytligt, ta in det och göra det vackert och innerligt. det passar sig när det är höst, det gör den så mycket finare.

sedan onsdags, har ronja bott här till lördag morgon.
vi har sjungit jullåtar, mediterat, varit på donken, hämtat cissi och skjutsat henne till trönö, varit med adnreas och simon ,kollat på skräckfilmer, kollat på idol, umgåtts med andreas igen, ätit, skrattat, sovit, gått i skolan. ja ni fattar, haft mysigt.

på lördagen åkte jag med pappa och hämtade cissi och mamma, handlade, åt på amore, sedan har jag och cillan umgåtts, pratat ikapp efterlängtat och uppdaterat oss, även om ingen tid i världen kan ersätta tiden vi är i från varandra, dom små stunderna är därav än mer värdefulla. på kvällen hämtade vi markus och sedan en full andreas, vi var på donken, åte hem och kollade på p.s i love you med pappa. andreas nyktrade på sig ,spelade kort och jag fick magknip på grúnd av två av dem korkaste människorna ja träffat.



idag har jag städat, och det är söndag. förkylningen känns bättre. ja har för mkt plugg, så jag har ont i magen. går bara inte. hur ja än försöker. ska försöka tänka på att ja gjort en del redan, att ja började bra och att de verkligen inte är försent, samt det viktigaste, ja måste stå ut för studenten ä'r så äckligt underbart nära.

senare beger jag mig ut till en efterlängtad kattnada. får se hur länge ja stannar, hon sticker till finland snart. töntigt va  ?vet, pinsamt.. EHEHEHHE. neeej, nu får det räcka, ska ta tag i mitt liv och åtminstonde börja Nååt skolarbete innan jag far. och pussa lite på min cill. gör ont i mig att tiden går så fort, att saker kommer emellan,
och mitt i mina rader nu kom cillan ner och grinar. tydligen känner vi samma ångest. av olika anledningar, men ändå samma, jag förstår iaf hur hon känner.  måste sluta., hejs