fyllda gator, tomma ansikten
jag behöver inte ens försöka bryta isen
alla här befinner sig ovanför
på ytan av allt som inte berör
det är här jag känner mig ensam

Jag ser era vägar, inte min
kanske är det era gamla fotsteg jag kliver i
Det finns så mycket jag borde göra
Istället tror jag ja lär mig att förstöra
alla mina svar på vad lycka var
nu finns gott om plats till frågor kvar

Jag vill lägga mig ner och göra ingenting
tills jag vet att jag vill göra någonting
Jag vill andas och skrika musiken ur mig
inte låtsas så som någon annan inte bryr sig
om att ovanför tillslut förstör dig