Du säger att tankarna gör ont

Men jag känner ingenting

Här finns ett hål som växer

Skyddat av vad jag tror är ilska

Jag visste ju vart jag hade sett dig

Jag vill klandra dig för allt

Jag skiter i att det är sant

Att man måste vara två för att

Förstöra det som inte fanns

Jag tänker att jag hatar så fort jag ser dig

För att jag inte klarar av hur mina misstag påminner mig

Mina väggar rasar och min kropp är trasig

Och egentligen fattar du nog ingenting

Om hur viktigt det är för mig,

Det, som jag kanske tappade hos dig

Jag vill stanna tiden och försvinna

Vandra tidlösa steg och låta sanden rinna

Som om det var minnen mellan mina fingrar

Jag sitter fast i tunga kedjor, här kan ni

Skratta, spotta och gå förbi.

Medan jag skriker inuti.

Att det är alla våras misstag

Nu råkade det bara vara jag

som fick mina skyltade

Och min stad är för liten för de